Ny jobbvecka innebär mer pengar att tjäna, det tycker jag om. Ikväll ror vi hem 3 poäng mot seriesegrarna Eskilstuna United och intar andraplatsen där vi minsann ska sluta när serien är färdigspelad. Två matcher kvar, två vinster. Veckan kommer rulla på med träning varje dag och säsongens sista match på söndag. På fredag firar vi Fredrik som igår fyllde 20 år. Får reda på lite beslut denna vecka, men bör nog även ta några beslut själv, vilket dessvärre är en sak jag inte tycker om...

Okej folket, idag är jag så jädrans stolt över mig själv, varför? Jo, jag ÖVERLEVDE nämligen 2 timmar på en islandshäst kallad Saga idag. Galoppen gick fortare än jag väntat mig och det var svårare att hålla sig kvar än jag trott. Tog ett stadigt grepp i Sagas man och knep åt utav bara tusan. Efter 3 galopp turer klarade jag det galant, litade på hästen och så bar det av i full galopp. Vilken KÄNSLA. Göra om göra om göra om göra om. Nu ska jag snart varva ner med lite matlagning tillsammans med min kära sambo. Ha en bra helg, för det ska minsann jag ha. Inledde helgen med lite smyckesköp, som denna tvåfinger ring, how cute?

Ett år som sambo idag. Hurra till oss, men ett ännu större hurra till Pipen som fyller hela 21 år.. Grattis hjärtat.

Livet är lite som en berg och dalbana. Både känslomässigt och på besluts fronten. Jag vet inte riktigt vad jag vill med mitt liv. Vad vill jag gå in helhjärtat för och plugga vidare till? Vad vill jag med fotbollen? Vill jag lira för att det är så fruktansvärt kul och se hur långt jag kan komma, eller vill jag absolut nå så långt man kan komma? Vilken stad vill jag ska vara min framtida hemort? Jag fyller snart 20 år, inte längre tonåring. Jag är inte bra på beslut, på vuxenlivet. Hellre 5 år och bara följa strömmen, inga som helst måsten. Men kanske är det nu det "riktiga" livet börjar? När man måste ta egna beslut, välja riktning på sitt liv. Jag är inte riktigt vän med den tanken ännu, så jag skjuter på allt lite. Lever här och nu, på avstånd till alla beslut, och bara njuter av hur mitt liv just nu är format. Som lycklig ettårig sambo...

Både jag och älsklingen vaknade 12.30 idag. Jag som har jobbat hela natten, och han som gick och la sig vid 23.00 igår. Han sov alltså lite mer än mig. Men vaken är jag, dock ska jag nog ta mig en liten tupplur snart. Brukar gå upp vid 15.00 så har några timmar att ta igen för att orka med jobbnatten som väntar. Träning senare och efter det tar jag cykeln hem till Pipen för mat och mys.

Och till den här tjejen till vänster -"jag håller mina tummar stenhårt på att jobbintervjun går vägen imorgon".. You can do it.

Blir så trött på allt att jag ibland är redo att ge upp. Men alltid när jag känner att sista refrängen är påväg så börjar fighter klockan istället att ticka och jag är redo att visa dem en gång för alla. Fighterklockan is on, i´m just telling you. Går snart in för tredje jobbnatten. Energiarmbandet på, sen är det bara att köra. Var en liten duracell kanin förra natten, vet inte om det bara är psykiskt, men det kändes som om det gjorde underverk även fysiskt.

Vaknade av att min kära mor skickade sms till mig imorse och frågade om jag ville komma till marieberg för att göra henne sällskap. Sagt och gjort, och hem kom jag med finfina saker till lägenheten. Börjar trivas galet bra nu, våran 2:a blir bara finare och finare. Lite senare kom min frisör på besök och klippte bort dem slitna topparna, hon skulle även fixa fram ett energiarmband till mig, sugen på att prova det (återkommer). Nyss hemkommen från träning och lite mjölkinhandling och sitter bänkad framför tv:n. Världens bästa program börjar idag, HALV ÅTTA HOS MIG, finns inget som slår det. Måste sova en liten sväng också hade jag tänkt, 21.54 ska jag nämligen stå iklädd jobbarkläderna och avverka 8 timmar på Ericsson.. Jaha, ny jobbvecka innan ännu en efterlängtad helg och en viktig match på schemat.

Puppy love

Mor och far har precis varit här och hjälpt till med lägenheten. Lagt upp garderiner, spikat upp hyllor och massa mer. Ni är guldvärda. Ska snart ta på mig gymkläderna och sticka till ÖKK för ett konditions och styrkepass. Och ikväll, wuhu, ska jag, Matilda, Daniel och Oscar kolla på bio.

Gårdagen blev mysig. Intog soffan tillsammans med Patrik och Sara och kollade landslagets match för att sedan slå igång filmen "my sisters keeper". Snyftade och grät en och en annan tår, verkligen en sevärd film.

Avständ inför dagens match idag efter att ha dragit på mig 3 gula kort. Så jag intar läktarplatsen istället och ser när laget tar hem 3 poäng. Blir en heldag i Karlstad då vi även ska kolla på QBIKs hemma match.

Och ikväll blir det födelsedagsfirande för Madeleine som fyller 20 år. Fast inte förens 00.01 inatt får man säga grattis och hipp hipp hurra till henne.

Idag, den 3:e september upplevde jag mina värsta morgontimmar någonsin. En enorm våg av oro slog över mig till att sedan övergå i ilska. Konstigt det där, hur känslor kan ändra skepnad på bara några få sekunder. Mänskligt till fullo, men otroligt psykiskt jobbigt. Vid sådana här tillfällen och situationer i ens liv får man förståelse för hur fort ens liv kan ändra riktning. Kanske är det just därför "carpe diem" är så betydelsefull för vissa människor. Människor som sitter med vetskap om att man bör leva varje dag som om det vore det sista, för man vet aldrig när det är för sent.

Nu har jag varit djup nog för månader framöver. Men tankarna måste ner, det gör så att huvudet känns lite lättare. Ska snart iväg på fotbollsträning, och därefter blir det ÖKK. Ska springa springa springa och aldrig stanna, vill få ut allt. Och efter det ska jag bosätta mig i soffan, göra mig ett eget rumpavtryck och bara glo tv.

En liten påminnelse

Okej, livstecknen för bloggen har varit få. Till och med min kära hund Milton kollar tydligen så att jag lever!?! Men nu har boyfriend fixat internet abonnemang, så förhoppningsvis ska bloggen kunna leva varje dag. Jag vet, jag har lovat detta från och till typ tjugo gånger, men det har varit mycket. Jobbar och sliter på Ericsson och har precis gått över och blivit konsult för ett bemanningsföretag. Tränar tränar och tränar för att nå min dröm, och jag har kommit ett steg närmare den. Mer om det i senare inlägg. Saknar syster så att det gör ont, tur är väl att man har sambo, vänner och familj som förgyller ens dagar. Ska snart sätta på lite färgmedel på ögonbrynen och sen göra ett svandyk ner i sängen och hångla lite med kudden, men innan dess, hör och häpna, ska jag bokföra. Yes, ännu en vuxenpoäng, dem börjar bli många vid det här laget. Har dessutom avverkat hela min träningslediga eftermiddag med att springa runt på Marieberg med min kära vän Matilda "Pipen". Höll nästan på att bli inlåsta då vi blev kvar ända till stängning. Fick med mig många påsar hem, så jag är mer än nöjd och belåten. Puss på er.