Toddle Bubble

Då var det schlutt. En väska packad, en återstår. Det är en märklig känsla jag känner just nu. Guidelivet är avklarat. Igår sände jag min sista transferbuss med ett gäng glada norrmän, spexade till det lite & fick skratt & applåder tillbaka. Jag hade nog kunnat göra en eller två säsonger till, men livet har ändrat lite riktning. Beslutet jag tog för en månad sedan att säga upp mig når imorgon mål linjen. Byebye guidebubblan & hello okänt. Nu ska nya beslut tas som kommer bli grunden till hur min höst kommer se ut. Aoh, jag bara önskar att någon kunde säga till mig "så här kommer resten av ditt liv se ut", men det ska man tydligen försöka ana själv. It´s hard - vad gör man när man inte har en aning?

Kristin & jag

Jag vill hem. Hem till påskfirande. Hem till familjen. Till hundarna & katten. Till alla små söta kusiner. Till min sköna säng. Hem till en vanlig vardag. Hem till svenska godsaker. Till mitt fotbollslag. Till alla vänner. Till släkten. Hem till allt jag saknar, hem till mitt hem.

Om en timme påbörjar jag slutet av min guidekarriär. Sista arbetsdagen väntar, sen står en väska hemma i lägenheten och väntar på att bli proppfull med kläder. Kommer sakna guidelivet, ingen tvekan om saken. Men längtan efter 5 veckors semester och sedan ett normalt liv igen, den är lite större.

The blue family

Wopps, en månad sedan sist. Befinner mig just nu i en weird känslomässig kropp. Har 2 jobbdagar kvar som guide, sen kan jag räkna mig in i kategorin arbetslös. På söndag är jag ledig & då ska mitt liv som jag haft det senaste året packas ihop & det ska såklart firas med dunder & brak till kvällskvisten. På måndag sitter jag i en stol 10.000 meter upp i luften och grinar över att ha lämnat guide livet bakom mig och glädjegråter (eeeh ja) över vad som väntar i framtiden. En vecka har jag på hemmaplan sedan packar jag återigen väskan för att bege mig till Filippinerna där min fina pojkvän väntar på mig. 1,5 månad har då gått sedan vi sist såg varandra, och det kommer vara en nervös och fnittrig tjej som anländer till Manila flygplats den 9:e april. Mitt år som guide har varit helt otroligt, har fått uppleva riktigt konstiga saker blandat med helt awesome händelser. Och det bästa av allt, oj vad cheesy tjej (Erik, ramla inte av stolen nu) men det är att jag träffade herr Nilestoff!!!

Martin & Jag

Big changes har kommit upp. Min uppsägningsansökan är inlämnad & min hembiljett är bokad. 1a april landar jag i Stockholm som arbetslös. Sinnes!!!! 4 veckor kvar som guide & sen säger jag tack för mitt livs bästa tid. Jag åker hem & är hemma i en vecka, sen packar jag återigen väskan för att möta upp med min pojkvän på okänd destination för att ha semester i en månad. Kommer hem lagom till att sommaren har nått Sverige & sommaren kommer bli en av dom bästa, det kan jag garantera. Summerburst väntar & dessutom kommer jag nog hänga en del i Helsingborg, Stockholm & Örebro. Sambo med systeryster står också på to do listan. Mamma mia. Men först ska jag leva livet dom 4 veckor jag har kvar som guide, sen ska jag hem för att köra full fart på systers 25 års fest. Min framtid ser mer än ljus ut.